Vi var 21 förväntansfulla vandrare som gav oss iväg på torsdagsmorgonen mot Kinnekulle med siktet inställt på att både få se de stora berömda ramslöksblomningarna och orkidén guckusko stå i full blom.
-
- Ekologen Kent Boström från Lidköping tog emot oss vid Österplana hed & vall och informerade om Kinnekulle och guidade oss på förmiddagens vandring, drygt 5 km.
-
- Orkidén St Pers nycklar fanns det gott om. Andra orkidéer på den torra heden var överblommade.
-
- Men det fanns andra blommor som vi inte var vana vid att se. Det här tror jag var en oxtunga.
-
- Oj! Någon observerade ett koltrastbo i en klyka alldeles i ögonhöjd intill stigen.
-
- Vid lunchen på Hällekis Trädgårdscafé kunde man välja skuggan invid häcken eller solsidan.
-
- På em var det dags för första resmålet. Ramslöken på Munkängarna.
-
- Kär nån’. Vilka områden med ramslök.
-
- Utsikt över Stora Stenbrottet. Här bröt Cementa kalksten till 1979. Berget består av 6 lager, som man kommer ihåg mha ”USAkl10”, Urberg, sandsten, alunskiffer, kalkberg, lerskiffer, diabas.
-
- Incheckning på Falkängens speciella vandrarhem. 8 arbetarbostäder från slutet av 1800-talet som byggts om. Toalett och pentry på varje rum. 8 rum i varje hus. Här bodde en gång i tiden 63 familjer, ca 300 personer.
-
- En otroligt sommarkväll gjorde att vi samlades alla i caféts trädgård och umgicks.
-
- På Kinnekulle har dovhjortar invandrat i överflöd. På morgonen när vi åt frukost i trädgården stod 3 st och tittade på.
-
- Så var det fredag fm och dags för guckusko. Inte bara några få, utan stora grupper. Otroligt!
-
- Vi kunde knappt se oss mätta. Ett underbart lite fuktigt lövskogsparti, med gångarna inhängande med rep som inte fick överträdas. Här stannade vi länge.
-
- Här fotades flitigt. Margareta Skaar tog en kanonbild.
-
- Sedan bar det iväg till Högkullen. Tyvärr var tornet stängt, men några av oss klättrade i alla fall upp på bergets topp, 307 m över havet.
-
- Den välförtjänta lunchen hade vi bokat på Kinnekullegårdens restaurang, som serverade en utmärkt buffé.
-
- Eftermiddagens vandring gick på södra Kinnekulle till Martorpsfallet, som tyvärr var nästan uttorkat. Man kan tänka sig när vattnet forsar fram på våren.
-
- Resan avslutades vid Husaby trehövdade kyrka och besök vid källan där Olof Skötkonung döptes omkring år 1000. Här tog vi farväl av varandra, nöjda med två väldigt fina dagar.
